Min första roman ”Jag såg dig inte komma”, en spänningsroman, släpptes på bokförlaget SOL i november 2016. Den släpptes som ljudbok den 12 oktober 2017 med Magnus Schmitz som uppläsare och Word Audio Publishing som producent och utgivare.
Min andra roman ”Miss Algots”, en historisk roman som utspelar sig i Borås 1953, gavs ut av Ormstunga förlag i november 2021 och släpptes som ljudbok av Saga Egmont 27 okt 2022.
2014 gick jag två terminer på Skrivarakademins Författarskola (Folkuniversitetet), första terminen med Anna Schultze som lärare och andra terminen för Erik Grundström. Efter all den inspiration och vägledning jag fick där och då började mitt romanskrivande på allvar.
Jag har en egen författarsida på Facebook. Gå gärna in och klicka på Gilla eller Följa.
Min litterära vision
Jag vill skapa en intim närhet mellan mig och dig som läser eller lyssnar. En känsla av att det jag berättar är bara för just dig. Oavsett om du sitter med en uppslagen bok i din mysiga läsfåtölj med ditt favoritte, eller om du ligger i sängen i ett mörkt sovrum med en ebok för att inte störa din älskade bredvid dig eller om du är på väg till jobbet inkapslad med ett par stora hörlurar och lyssnar på när jag berättar min historia bara för dig.
Då måste jag vara snäll mot dig. Inte förvilla, inte göra dig uttråkad, inte lura dig. Jag måste vara sann mot berättelsen och mot dig. Få dig att bry dig om vad jag berättar, göra det angeläget för att få dig att läsa vidare, och göra det spännande, intressant och inte minst berörande.
Min skrivprocess
Helst skriver jag på vårt lantställe på Vätö men jag kan skriva varsomhelst där jag kan ställa ner min MacBook. Oftast sitter jag med den i knät och skriver i en mysig soffa, en skön fåtölj eller i en skramlig tunnelbanevagn, och gärna på tåg.
Jag använder ett program som heter Scrivener och som är gjort för att skriva allehanda manus. Jag har samma program som en app i min iPhone och texten synkas mot en mapp i Dropbox. Det innebär att jag alltid har manuset med mig och det händer att jag skriver längre stycken även i min iPhone, men mest blir det läsning av det jag skrivit och en första redigering.
När jag är klar med manuset skickar jag det som en wordfil till min lektör, därefter redigerar jag efter lektörens anvisningar och kommentarer och till slut får förläggaren ett färdigt manus. Och så pågår det några varv tills vi är tillräckligt nöjda. Förlaget gör då ett omslag och en tryckbar inlaga som skickas till tryckeriet.
Litterära förebilder
När jag var 15-16 är började jag läsa i stort sett allt av Alistair MacLean och senare även Desmond Bagley. Innan dess läste jag mest serietidningar: Seriemagasinet, Fantomen, Agent X9, Buster och andra saligen insomnade serietidningar.
Ulf Lundell kom in i mitt liv med all hans musik och så Jack förstås. Jag tog till mig allt han rörde vid. Lundell är den som jag sett i särklass flest konserter av. Det kändes förstås extra kul när vännen Joakim Strömholm, som dels är en av karaktärerna i Jack och dels har tagit alla bilder och gjort omslaget, tog porträttbilderna på mig samma år som utgivningen av Jack firade 40-årsjubileum.
Sen blev det en period med Jan Guillou och Carl Hamilton, Henning Mankell och Kurt Wallander och sist men inte minst, Håkan Nesser och Van Veeteren. Men framförallt läste jag också våra två svenska storheter Klas Östergren och Göran Thunström. Jag läste om Östergrens Gentlemen och Gangster för inte så långe sen. De håller fortfarande och har nästan blivit bättre. Annars läser jag nästan aldrig om en bok.
När jag upptäckte James Ellroy trodde jag inte det kunde bli bättre. Michael Connely var minst lika bra. Dennis Lehane var otroligt bra även han.
Jag kan inte säga att jag har slukat allt av Majgull Axelsson och Anna-Karin Palm på samma sätt som jag en gång gjorde med MacLean, Guillou, Mankell och Nesser. Men Aprilhäxan och Målarens döttrar gjorde väldigt starkt intryckt på mig. För inte så länge sen fick jag förmånen att träffa Majgull Axelsson och det kändes stort, väldigt stort.
För några år sedan kom Haruki Murakami in i mitt liv genom hans ”Vad jag talar om när jag talar om löpning”. Jag är visserligen en passionerad löpare men det är ingenting i jämfört med Murakami-san. Och att han sedan dessutom kan skriva fantastiska böcker gör inte saken sämre. Jag har läst i stort sett alla hans böcker och jag funderar starkt på att läsa om allihop igen, så bra är de. Tyvärr är det ingen som har läst in hans böcker vilket jag kan tycka är väldigt märkligt. Och synd. Lyssnarupplevelsen skulle nog bli minst lika stark som läsupplevelsen, om inte starkare.
Mina inspiratörer: Haruki Murakami, Karl-Ove Knausgård, Klas Östergren, Göran Thunström, Carl-Johan Wallgren, Tomas Bannerhed, Maj-Gull Axelsson, Anna-Karin Palm, Maria Ernestam, James Ellroy, Dennis Lehane, Richard Ford, Julian Barnes, Cormack McCarthy …
Fotografi och målning
Sedan 1970-talet när jag köpte min första systemkamera, en Topcon, har jag varit intresserad av fotografering. På den tiden hade jag ett mörkrum i familjens bastu och framkallade och kopierade mycket själv. Något som jag fortsatte med när jag gjorde lumpen. Senare fotade jag mycket med dia och gjorde avancerade bildspel med två projektorer som styrdes av en bandspelare. Idag plåtar jag mest med min iPhone men intresset för linjer, mönster och former finns kvar. En dröm återstår: att göra en egen fotoutställning.
Jag har också försökt förkovra mitt bildintresse med målning och teckning. Under period gick fler målarkurser främst inriktade på akvarell. När jag vill koppla av från skrivandet tecknar och målar jag utan att ha några som helst ambitioner mer än att koppla av.
Yrkesliv
Jag är legitimerad lärare i idrott och biologi, utbildad på GIH i Örebro och på Umeå Universitet, men är också utbildad kommunikatör på Berghs School of Communications. Mest har jag arbetat som projektledare och chef inom media, webb och kommunikation sedan jag flyttade till Stockholm 1986. Idag skriver jag på heltid.
Jan-Erik Larsson 